SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
harpa
1harpa substantiv ~n harpor ett musik­instrumentett redskap för rensning el. sortering av säd m.m.⟨nedsätt.⟩ o­trevlig kvinna​ – I sammansättn. harp-, harpo-; alla så­dana sammansättn. hör till harpa 1.
Singular
en harpaobestämd form
en harpasobestämd form genitiv
harpanbestämd form
harpansbestämd form genitiv
Plural
harporobestämd form
harporsobestämd form genitiv
harpornabestämd form
harpornasbestämd form genitiv
2harpa verb ~de ~t till 1harpa 2
Finita former
harparpresens aktiv
harpaspresens passiv
harpadepreteritum aktiv
harpadespreteritum passiv
harpaimperativ aktiv
Infinita former
att harpainfinitiv aktiv
att harpasinfinitiv passiv
har/hade harpatsupinum aktiv
har/hade harpatssupinum passiv
Presens particip
harpande