SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
hona
hona substantiv ~n honor djur av hon­kön; i sammansättn. äv. i fråga om växter​ – Alla sammansättn. med hon- hör till hona.
Singular
en honaobestämd form
en honasobestämd form genitiv
honanbestämd form
honansbestämd form genitiv
Plural
honorobestämd form
honorsobestämd form genitiv
honornabestämd form
honornasbestämd form genitiv