SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
hunsning
huns·­ning substantiv ~en ~ar hunsa
Singular
en hunsningobestämd form
en hunsningsobestämd form genitiv
hunsningenbestämd form
hunsningensbestämd form genitiv
Plural
hunsningarobestämd form
hunsningarsobestämd form genitiv
hunsningarnabestämd form
hunsningarnasbestämd form genitiv