SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
inbrytning
in|­bryt·­ning substantiv ~en ~ar ⟨särsk. mil.⟩ göra en in­brytning bryta i­genom fiendens front­linje
Singular
en inbrytningobestämd form
en inbrytningsobestämd form genitiv
inbrytningenbestämd form
inbrytningensbestämd form genitiv
Plural
inbrytningarobestämd form
inbrytningarsobestämd form genitiv
inbrytningarnabestämd form
inbrytningarnasbestämd form genitiv