SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
jägare
jäg·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. jägarna person som jagar vilt; äv. all­männarespecial­utbildad soldat​ – De flesta sammansättn. med jägar- hör till jägare 1.
Singular
en jägareobestämd form
en jägaresobestämd form genitiv
jägarenbestämd form
jägarensbestämd form genitiv
Plural
jägareobestämd form
jägaresobestämd form genitiv
jägarnabestämd form
jägarnasbestämd form genitiv