SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
jubel
jubel substantiv jublet jublande; stark glädje​ – Nästan alla sammansättn. med jubel- hör till jubel; några, t.ex. jubelår, an­sluter sig dock även till jubel- 1 el. jubileum.
Singular
ett jubelobestämd form
ett jubelsobestämd form genitiv
jubletbestämd form
jubletsbestämd form genitiv