SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kolka
kolka [kål`ka] verb ~de ~t tills. med i sig:
Finita former
kolkarpresens aktiv
kolkadepreteritum aktiv
kolkaimperativ aktiv
Infinita former
att kolkainfinitiv aktiv
har/hade kolkatsupinum aktiv
Presens particip
kolkande
kolka i sig ⟨vard.⟩ dricka i stora klunkar, bälga i sig
Infinita formeratt kolka i siginfinitiv aktiv