SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
korum
kor·­um substantiv ~et; pl. ~ kort guds­tjänst för militär trupp
Singular
ett korumobestämd form
ett korumsobestämd form genitiv
korumetbestämd form
korumetsbestämd form genitiv
Plural
korumobestämd form
korumsobestämd form genitiv
korumenbestämd form
korumensbestämd form genitiv