SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
kvitta
kvitta verb ~de ~t räkna av skuld mot fordran; komma över­ens med person som ämnar rösta på mot­satt sätt om att ömse­sidigt vara borta från voteringdet kvittar (mig lika) det är (mig) lik­giltigt
Finita former
kvittarpresens aktiv
kvittaspresens passiv
kvittadepreteritum aktiv
kvittadespreteritum passiv
kvittaimperativ aktiv
Infinita former
att kvittainfinitiv aktiv
att kvittasinfinitiv passiv
har/hade kvittatsupinum aktiv
har/hade kvittatssupinum passiv
Presens particip
kvittande
Perfekt particip
en kvittad + substantiv
ett kvittat + substantiv
den/det/de kvittade + substantiv