SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
mäta
mäta verb mätte mätt ta mått påha visst mått: ​han mäter 1,95 i strump­lästenmäta sina krafter med ngn tävla med ngn​ – Alla sammansättn. med mät- hör till mäta 1.
Finita former
mäterpresens aktiv
mäts (mätes)presens passiv
mättepreteritum aktiv
mättespreteritum passiv
mätimperativ aktiv
Infinita former
att mätainfinitiv aktiv
att mätasinfinitiv passiv
har/hade mättsupinum aktiv
har/hade mättssupinum passiv
Presens particip
mätande
Perfekt particip
en mätt + substantiv
ett mätt + substantiv
den/det/de mätta + substantiv
mäta av mäta av el. avmäta virke för upp­delning i längder
Infinita formeratt mäta avinfinitiv aktivPresens participavmätandePerfekt participen avmätt + substantivett avmätt + substantivden/det/de avmätta + substantiv
mäta sig vara jäm­bördig: ​(kunna) mäta sig med ngn
Ordform(er)mäta sig
mäta upp mäta upp el. uppmäta en sträcka
Infinita formeratt mäta uppinfinitiv aktivPresens participuppmätandePerfekt participen uppmätt + substantivett uppmätt + substantivden/det/de uppmätta + substantiv
mäta ut fast­ställa jur. på­följd: ​mäta ut el. utmäta ett straff
Infinita formeratt mäta utinfinitiv aktivPresens participutmätandePerfekt participen utmätt + substantivett utmätt + substantivden/det/de utmätta + substantiv