SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
magnet
magn·­et [‑e´t] substantiv ~en ~er an­ordning som kan dra till sig före­mål av vissa metaller; äv. bildl.
Singular
en magnetobestämd form
en magnetsobestämd form genitiv
magnetenbestämd form
magnetensbestämd form genitiv
Plural
magneterobestämd form
magnetersobestämd form genitiv
magneternabestämd form
magneternasbestämd form genitiv