SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
mankemang
manke·­mang [‑maŋ´] substantiv ~et; pl. ~ fel, brist, miss­förhållande
Singular
ett mankemangobestämd form
ett mankemangsobestämd form genitiv
mankemangetbestämd form
mankemangetsbestämd form genitiv
Plural
mankemangobestämd form
mankemangsobestämd form genitiv
mankemangenbestämd form
mankemangensbestämd form genitiv