SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
muta
1muta substantiv ~n mutor gåva som ges för att på­verka t.ex. tjänste­man att agera till givarens för­del
Singular
en mutaobestämd form
en mutasobestämd form genitiv
mutanbestämd form
mutansbestämd form genitiv
Plural
mutorobestämd form
mutorsobestämd form genitiv
mutornabestämd form
mutornasbestämd form genitiv
2muta verb ~de ~t på­verka genom mutor, besticka
Finita former
mutarpresens aktiv
mutaspresens passiv
mutadepreteritum aktiv
mutadespreteritum passiv
mutaimperativ aktiv
Infinita former
att mutainfinitiv aktiv
att mutasinfinitiv passiv
har/hade mutatsupinum aktiv
har/hade mutatssupinum passiv
Presens particip
mutande
Perfekt particip
en mutad + substantiv
ett mutat + substantiv
den/det/de mutade + substantiv
muta in säkra ensam­rätt till: ​muta in el. inmuta en guld­fyndighet
Infinita formeratt muta ininfinitiv aktivPresens participinmutandePerfekt participen inmutad + substantivett inmutat + substantivden/det/de inmutade + substantiv