SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
obönhörlighet
o|­bön·­hör·­lig·­het substantiv ~en obönhörlig
Singular
en obönhörlighetobestämd form
en obönhörlighetsobestämd form genitiv
obönhörlighetenbestämd form
obönhörlighetensbestämd form genitiv