SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
obalans
o|­bal·­ans substantiv ~en ~er till balans 1,2 o- 1
Singular
en obalansobestämd form
en obalansobestämd form genitiv
obalansenbestämd form
obalansensbestämd form genitiv
Plural
obalanserobestämd form
obalansersobestämd form genitiv
obalansernabestämd form
obalansernasbestämd form genitiv