SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
obducering
ob·­duc·­er·ing substantiv ~en ~ar obducera
Singular
en obduceringobestämd form
en obduceringsobestämd form genitiv
obduceringenbestämd form
obduceringensbestämd form genitiv
Plural
obduceringarobestämd form
obduceringarsobestämd form genitiv
obduceringarnabestämd form
obduceringarnasbestämd form genitiv