SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ordningsstadga
ordn·ings|­stadga substantiv ~n ‑stadgor ordning 1 2stadga
Singular
en ordningsstadgaobestämd form
en ordningsstadgasobestämd form genitiv
ordningsstadganbestämd form
ordningsstadgansbestämd form genitiv
Plural
ordningsstadgorobestämd form
ordningsstadgorsobestämd form genitiv
ordningsstadgornabestämd form
ordningsstadgornasbestämd form genitiv