SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
oredlighet
o|­red·­lig·­het substantiv ~en ~er oredlig
Singular
en oredlighetobestämd form
en oredlighetsobestämd form genitiv
oredlighetenbestämd form
oredlighetensbestämd form genitiv
Plural
oredligheterobestämd form
oredlighetersobestämd form genitiv
oredligheternabestämd form
oredligheternasbestämd form genitiv