SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
påkänning
på|­känn·ing substantiv ~en ~ar känna 1
Singular
en påkänningobestämd form
en påkänningsobestämd form genitiv
påkänningenbestämd form
påkänningensbestämd form genitiv
Plural
påkänningarobestämd form
påkänningarsobestämd form genitiv
påkänningarnabestämd form
påkänningarnasbestämd form genitiv