SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
rövare
röv·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. rövarna äv. bildl.; ​ta en rövare ⟨vard.⟩ ta en chans
Singular
en rövareobestämd form
en rövaresobestämd form genitiv
rövarenbestämd form
rövarensbestämd form genitiv
Plural
rövareobestämd form
rövaresobestämd form genitiv
rövarnabestämd form
rövarnasbestämd form genitiv