SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ruggare
rugg·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ruggarna till rugga 2
Singular
en ruggareobestämd form
en ruggaresobestämd form genitiv
ruggarenbestämd form
ruggarensbestämd form genitiv
Plural
ruggareobestämd form
ruggaresobestämd form genitiv
ruggarnabestämd form
ruggarnasbestämd form genitiv