SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ruinhög
ru·­in|­hög substantiv ~en ~ar ruin 1 2hög
Singular
en ruinhögobestämd form
en ruinhögsobestämd form genitiv
ruinhögenbestämd form
ruinhögensbestämd form genitiv
Plural
ruinhögarobestämd form
ruinhögarsobestämd form genitiv
ruinhögarnabestämd form
ruinhögarnasbestämd form genitiv