SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
ruvare
ruv·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ruvarna 1ruva
Singular
en ruvareobestämd form
en ruvaresobestämd form genitiv
ruvarenbestämd form
ruvarensbestämd form genitiv
Plural
ruvareobestämd form
ruvaresobestämd form genitiv
ruvarnabestämd form
ruvarnasbestämd form genitiv