SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
serpentin
serp·­ent·­in [‑i´n] substantiv ~en ~er slingrande väg el. flodrullad pappers­remsa som kastas och rullar upp sigen typ av mineral​ – Alla sammansättn. med serpentin- hör till serpentin 1.
Singular
en serpentinobestämd form
en serpentinsobestämd form genitiv
serpentinenbestämd form
serpentinensbestämd form genitiv
Plural
serpentinerobestämd form
serpentinersobestämd form genitiv
serpentinernabestämd form
serpentinernasbestämd form genitiv