SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skönhet
skön·­het substantiv ~en ~er egenskapen att vara vackervacker kvinna el. man; äv. om vissa djur och före­mål​ – Nästan alla sammansättn. med skönhets- hör till skönhet 1.
Singular
en skönhetobestämd form
en skönhetsobestämd form genitiv
skönhetenbestämd form
skönhetensbestämd form genitiv
Plural
skönheterobestämd form
skönhetersobestämd form genitiv
skönheternabestämd form
skönheternasbestämd form genitiv