SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skruva
skruva verb ~de ~t vrida runt skruv; få att rotera: ​hon skruvade bollen i mål​ – De flesta sammansättn. med skruv- hör till skruva.
Finita former
skruvarpresens aktiv
skruvaspresens passiv
skruvadepreteritum aktiv
skruvadespreteritum passiv
skruvaimperativ aktiv
Infinita former
att skruvainfinitiv aktiv
att skruvasinfinitiv passiv
har/hade skruvatsupinum aktiv
har/hade skruvatssupinum passiv
Presens particip
skruvande
Perfekt particip
en skruvad + substantiv
ett skruvat + substantiv
den/det/de skruvade + substantiv
skruva sig vrida sig o­roligtom is­flak: torna sig i vallar
Ordform(er)skruva sig