SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
snäckgång
snäck|­gång substantiv ~en ~ar t.ex. i öra; ​till 1gång 2
Singular
en snäckgångobestämd form
en snäckgångsobestämd form genitiv
snäckgångenbestämd form
snäckgångensbestämd form genitiv
Plural
snäckgångarobestämd form
snäckgångarsobestämd form genitiv
snäckgångarnabestämd form
snäckgångarnasbestämd form genitiv