SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
sonare
son·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. sonarna person som sonar ngt t.ex. ett brott
Singular
en sonareobestämd form
en sonaresobestämd form genitiv
sonarenbestämd form
sonarensbestämd form genitiv
Plural
sonareobestämd form
sonaresobestämd form genitiv
sonarnabestämd form
sonarnasbestämd form genitiv