SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
spik
1spik substantiv ~en ~ar en rostig spik; ​hammare och spik; ​slå huvudet på spiken träffa rätt i ett på­stående; ​en säker spik o­garderad häst vid tippning​ – De flesta sammansättn. med spik- hör till 1spik.
Singular
en spikobestämd form
en spiksobestämd form genitiv
spikenbestämd form
spikensbestämd form genitiv
Plural
spikarobestämd form
spikarsobestämd form genitiv
spikarnabestämd form
spikarnasbestämd form genitiv
2spik adverb full­ständigt, all­deles: ​spik nykter
Ordform(er)
spikadverb