SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
spraka
spraka verb ~de ~t ge i­från sig ett upp­repat, skarpt ljud ofta i förbindelse med gnistutveckling
Finita former
sprakarpresens aktiv
sprakaspresens passiv
sprakadepreteritum aktiv
sprakadespreteritum passiv
sprakaimperativ aktiv
Infinita former
att sprakainfinitiv aktiv
att sprakasinfinitiv passiv
har/hade sprakatsupinum aktiv
har/hade sprakatssupinum passiv
Presens particip
sprakande