SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
stämning
stäm·­ning substantiv ~en ~ar in­ställning av ton­höjderkänslo­läge, atmosfärtill 2stämma 4till 2stämma 6till 2stämma 7​ – De flesta sammansättn. med stämnings- hör till stämning 2.
Singular
en stämningobestämd form
en stämningsobestämd form genitiv
stämningenbestämd form
stämningensbestämd form genitiv
Plural
stämningarobestämd form
stämningarsobestämd form genitiv
stämningarnabestämd form
stämningarnasbestämd form genitiv