SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
störa
1störa verb ~de ~t stödja med störar: ​störa bönor
Finita former
störarpresens aktiv
störaspresens passiv
störadepreteritum aktiv
störadespreteritum passiv
störaimperativ aktiv
Infinita former
att störainfinitiv aktiv
att störasinfinitiv passiv
har/hade störatsupinum aktiv
har/hade störatssupinum passiv
Presens particip
störande
Perfekt particip
en störad + substantiv
ett störat + substantiv
den/det/de störade + substantiv
2störa verb störde, stört, pres. stör besvära, o­roa, vålla o­mak, av­bryta
Finita former
störpresens aktiv
störs (störes)presens passiv
stördepreteritum aktiv
stördespreteritum passiv
störimperativ aktiv
Infinita former
att störainfinitiv aktiv
att störasinfinitiv passiv
har/hade störtsupinum aktiv
har/hade störtssupinum passiv
Presens particip
störande
Perfekt particip
en störd + substantiv
ett stört + substantiv
den/det/de störda + substantiv
den störde + maskulint substantiv
störa sig ⟨vard.⟩ bli irriterad av: ​störa sig på ngns attityd
Ordform(er)störa sig