SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
stolthet
stolt·­het substantiv ~en ~er äv. ngn/ngt som man är stolt över; ​till stolt 1,2: ​stadens stolthet, slottet
Singular
en stolthetobestämd form
en stolthetsobestämd form genitiv
stolthetenbestämd form
stolthetensbestämd form genitiv
Plural
stoltheterobestämd form
stolthetersobestämd form genitiv
stoltheternabestämd form
stoltheternasbestämd form genitiv