SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tema
tema [te´ma el. te`ma] substantiv ~t ~n ämne för diskussion el. studier; grund­tankemelodi el. ton­följd som åter­kommer och varieras i musik­verkböjnings­mönster för verb t.ex. springa - sprang - sprungit⟨språkv.⟩ det tidigare nämnda i en sats; ​mots. rema​ – De flesta sammansättn. med tema- hör till tema 1.
Singular
ett temaobestämd form
ett temasobestämd form genitiv
tematbestämd form
tematsbestämd form genitiv
Plural
temanobestämd form
temansobestämd form genitiv
temanabestämd form
temanasbestämd form genitiv