SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tiebreak
tie|­break [taj´brejk] substantiv ~et; pl. ~ av­görande längre tennisgame vid ställningen 6–6 i ett set
Singular
ett tiebreakobestämd form
ett tiebreaksobestämd form genitiv
tiebreaketbestämd form
tiebreaketsbestämd form genitiv
Plural
tiebreakobestämd form
tiebreaksobestämd form genitiv
tiebreakenbestämd form
tiebreakensbestämd form genitiv