SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tingsmeritering
tings|­mer·­it·­er·ing substantiv ~en ~ar tingsmeriterad
Singular
en tingsmeriteringobestämd form
en tingsmeriteringsobestämd form genitiv
tingsmeriteringenbestämd form
tingsmeriteringensbestämd form genitiv
Plural
tingsmeriteringarobestämd form
tingsmeriteringarsobestämd form genitiv
tingsmeriteringarnabestämd form
tingsmeriteringarnasbestämd form genitiv