SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
turgubbe
tur|­gubbe substantiv ~n ‑gubbar ⟨vard.⟩ till 2tur gubbe
Singular
en turgubbeobestämd form
en turgubbesobestämd form genitiv
turgubbenbestämd form
turgubbensbestämd form genitiv
Plural
turgubbarobestämd form
turgubbarsobestämd form genitiv
turgubbarnabestämd form
turgubbarnasbestämd form genitiv