SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
turk
turk substantiv ~en ~ar mans­person från Turkiet⟨vard.⟩ turkiskt bad​ – Alla sammansättn. med turk- hör till turk 1.
Singular
en turkobestämd form
en turksobestämd form genitiv
turkenbestämd form
turkensbestämd form genitiv
Plural
turkarobestämd form
turkarsobestämd form genitiv
turkarnabestämd form
turkarnasbestämd form genitiv