SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
turné
turné substantiv ~n ~er rund­resa med scen­uppträdanden; äv. bildl.ett bud och ett spel i vira​ – Alla sammansättn. med turné- hör till turné 1.
Singular
en turnéobestämd form
en turnésobestämd form genitiv
turnénbestämd form
turnénsbestämd form genitiv
Plural
turnéerobestämd form
turnéersobestämd form genitiv
turnéernabestämd form
turnéernasbestämd form genitiv