SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
tvinga
tvinga verb tvingade hellre än tvang, tvingat hellre än tvungit, tvingad n. tvingat hellre än tvungen tvunget tvungna, pres. tvingar jfr tvång
Finita former
tvingarpresens aktiv
tvingaspresens passiv
tvingade (tvang)preteritum aktiv
tvingades (tvangs)preteritum passiv
tvingaimperativ aktiv
Infinita former
att tvingainfinitiv aktiv
att tvingasinfinitiv passiv
har/hade tvingat (tvungit)supinum aktiv
har/hade tvingats (tvungits)supinum passiv
Presens particip
tvingande
Perfekt particip
en tvingad (tvungen) + substantiv
ett tvingat (tvunget) + substantiv
den/det/de tvingade (tvungna) + substantiv
tvinga av tvinga av el. avtvinga ngn en bekännelse
Infinita formeratt tvinga avinfinitiv aktivPresens participavtvingandePerfekt participen avtvungen (avtvingad) + substantivett avtvunget (avtvingat) + substantivden/det/de avtvungna (avtvingade) + substantiv
tvinga fram tvinga fram el. framtvinga en bekännelse
Infinita formeratt tvinga framinfinitiv aktivPresens participframtvingandePerfekt participen framtvungen (framtvingad) + substantivett framtvunget (framtvingat) + substantivden/det/de framtvungna (framtvingade) + substantiv
tvinga ifrån tvinga i­från el. fråntvinga ngn ngt
Infinita formeratt tvinga ifråninfinitiv aktivPresens participifråntvingandePerfekt participen ifråntvungen (ifråntvingad) + substantivett ifråntvunget (ifråntvingat) + substantivden/det/de ifråntvungna (ifråntvingade) + substantiv
tvinga på tvinga på el. påtvinga ngn ngt
Infinita formeratt tvinga påinfinitiv aktivPresens particippåtvingandePerfekt participen påtvungen (påtvingad) + substantivett påtvunget (påtvingat) + substantivden/det/de påtvungna (påtvingade) + substantiv
tvinga sig till tvinga sig till el. tvinga till sig el. tilltvinga sig ngt
Infinita formeratt tvinga sig tillinfinitiv aktiv
tvinga till sig tvinga till sig el. tvinga sig till el. tilltvinga sig ngt
Infinita formeratt tvinga till siginfinitiv aktiv