SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
uppåkning
upp|­åk·­ning substantiv ~en ~ar upp­åkning från femte till andra plats t.ex. i slalom­tävling
Singular
en uppåkningobestämd form
en uppåkningsobestämd form genitiv
uppåkningenbestämd form
uppåkningensbestämd form genitiv
Plural
uppåkningarobestämd form
uppåkningarsobestämd form genitiv
uppåkningarnabestämd form
uppåkningarnasbestämd form genitiv