SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utmäta
ut|­mäta verb ‑mätte ‑mätt fast­ställa juridisk på­följd: ​ut­mäta el. mäta ut ett straffta hand om ngns egendom för fordrings­ägares räkning: ​ut­mäta huset
Finita former
utmäterpresens aktiv
utmäts (utmätes)presens passiv
utmättepreteritum aktiv
utmättespreteritum passiv
utmätimperativ aktiv
Infinita former
att utmätainfinitiv aktiv
att utmätasinfinitiv passiv
har/hade utmättsupinum aktiv
har/hade utmättssupinum passiv
Presens particip
utmätande
Perfekt particip
en utmätt + substantiv
ett utmätt + substantiv
den/det/de utmätta + substantiv
den utmätte + maskulint substantiv