SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
utvikning
ut|­vik·­ning substantiv ~en ~ar det att vika ut ngtav­vikelse från det egentliga ämnet: ​talaren gjorde en liten ut­vikning
Singular
en utvikningobestämd form
en utvikningsobestämd form genitiv
utvikningenbestämd form
utvikningensbestämd form genitiv
Plural
utvikningarobestämd form
utvikningarsobestämd form genitiv
utvikningarnabestämd form
utvikningarnasbestämd form genitiv