SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vagga
1vagga substantiv ~n vaggor spädbarnssäng som kan gungas lätt; äv. bildl.: ​civilisationens vagga; ​från vaggan till graven genom hela livet
Singular
en vaggaobestämd form
en vaggasobestämd form genitiv
vagganbestämd form
vaggansbestämd form genitiv
Plural
vaggorobestämd form
vaggorsobestämd form genitiv
vaggornabestämd form
vaggornasbestämd form genitiv
2vagga verb ~de ~t gunga späd­barn lätt
Finita former
vaggarpresens aktiv
vaggaspresens passiv
vaggadepreteritum aktiv
vaggadespreteritum passiv
vaggaimperativ aktiv
Infinita former
att vaggainfinitiv aktiv
att vaggasinfinitiv passiv
har/hade vaggatsupinum aktiv
har/hade vaggatssupinum passiv
Presens particip
vaggande
Perfekt particip
en vaggad + substantiv
ett vaggat + substantiv
den/det/de vaggade + substantiv
vagga in locka in: ​vagga in el. invagga ngn i falsk säkerhet
Infinita formeratt vagga ininfinitiv aktivPresens participinvaggandePerfekt participen invaggad + substantivett invaggat + substantivden/det/de invaggade + substantiv