SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vant
vant substantiv ~et; pl. ~ el. ~er lina som stöder fartygsmast mest i sid­led
Singular
ett vantobestämd form
ett vantsobestämd form genitiv
vantetbestämd form
vantetsbestämd form genitiv
Plural
vant (vanter)obestämd form
vants (vanters)obestämd form genitiv
vanten (vanterna)bestämd form
vantens (vanternas)bestämd form genitiv
vant
se under vänja