SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
villa
1villa substantiv ~n villor fri­stående enfamiljs­hus⟨finl.⟩ sommar­stugain­billning, vill­farelse; förvirring​ – I sammansättn. villa- (till 1 och 2), villo- (till 3); alla sammansättn. med villa- hör till 1villa 1 el. 1villa 2.
Singular
en villaobestämd form
en villasobestämd form genitiv
villanbestämd form
villansbestämd form genitiv
Plural
villorobestämd form
villorsobestämd form genitiv
villornabestämd form
villornasbestämd form genitiv
2villa verb ~de ~t tills. med bort:
Finita former
villarpresens aktiv
villaspresens passiv
villadepreteritum aktiv
villadespreteritum passiv
villaimperativ aktiv
Infinita former
att villainfinitiv aktiv
att villasinfinitiv passiv
har/hade villatsupinum aktiv
har/hade villatssupinum passiv
Presens particip
villande
villa bort vilse­leda, förvilla
Infinita formeratt villa bortinfinitiv aktivPresens participbortvillande
villa bort sig bli förvillad; gå vilse
Infinita formeratt villa bort siginfinitiv aktiv