SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
vippa
1vippa verb ~de ~t stjälpa; svänga upp el. ner​ – Alla sammansättn. med vipp- hör till 1vippa.
Finita former
vipparpresens aktiv
vippaspresens passiv
vippadepreteritum aktiv
vippadespreteritum passiv
vippaimperativ aktiv
Infinita former
att vippainfinitiv aktiv
att vippasinfinitiv passiv
har/hade vippatsupinum aktiv
har/hade vippatssupinum passiv
Presens particip
vippande
2vippa substantiv ~n vippor knippa el. tofs av fjädrar el. dun; blom­ställning
Singular
en vippaobestämd form
en vippasobestämd form genitiv
vippanbestämd form
vippansbestämd form genitiv
Plural
vipporobestämd form
vipporsobestämd form genitiv
vippornabestämd form
vippornasbestämd form genitiv