SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
absorbe´ra verb ~de ~t ab·sorb·er·arta upp ämne (vanligen vätska el. gas), strålning m.m. fys., kem. m.m.fys.kem.pedag.växternas förmåga att absorbera närings­ämnentrasan absorberar snabbt smutsenfönster­glas absorberar ultra­violett ljusäv. bildligt, spec.förstå och tillgodo­göra sig eleverna kan inte absorbera så mycket nytt stoff på en gångspec. äv.helt upp­ta intresset hos hon var helt absorberad av romanenabsorbera ngn/ngtsedan 1768av lat. absorbe´re ’upp­sluka; uppsuga’; jfr adsorbera, resorbera Subst.:vbid1-100254absorberande, vbid2-100254absorbering; absorption