SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
accentue´ra [aks-] verb ~de ~t ac·centu·er·arbetona komm.sesebetona 1 många accentuerar ”elektriker” felofta bildligt(tydligt) fram­häva verbalt, visuellt el. på annat sätt JFRcohyponymbetona 2cohyponympoängtera en god skåde­spelare kan accentuera med små medelviljan till sam­förstånd accentuerades starkthöga hus bör placeras högt för att accentuera landskapetaccentuera (ngt) (med ngt)sedan 1744till accent Subst.:vbid1-100340accentuerande, vbid2-100340accentuering; vbid3-100340accentuation