SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1alternati´v substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en alt·ern·at·iv·eten av flera möjligheter komm.JFRcohyponymdel 3 svarsalternativalternativen i svensk politikdet finns många alternativ om man vill ha en enkel men pris­värd biläv.möjlighet ut­över redan beaktade ett alternativ till att ta tåget är att hyra bilett alternativ (till ngn/ngt/att+V)sedan 1793till alternera Det finns en gammal regel som säger att det bara kan finnas två alternativ, och bara ett alternativ till ett givet förhållningssätt e.d. Den regeln bygger på att alternativ kommer av latinets alter ’(en) annan’. I svenskan och en rad andra språk har bruket dock sedan länge lösgjorts från etymologin, och det är fullt korrekt att tala om t.ex. tre alternativ.
2alternativ [-i´väv.al´t-] adjektiv ~t alt·ern·at·ivsom ut­gör annan möjlighet admin.af.oppositionens alternativa budget­förslagäv.som ut­gör en av flera möjligheter han har fått tre o­lika alternativa möjligheteribl. med positiv bi­betydelse, särsk. för att an­ge mots. till avig­sidor i nu­varande system el. metoderalternativ produktionalternativt sam­hällealternativ julalternativ medicinspec. om särsk. miljö­vänliga produkter e.d.alternativ energialternativ matsedan 1898se 1alternativ Adjektivet – och i någon mån även substantivet – alternativ har fått en vagt positiv betydelse under de senaste decennierna; det inne­bär ofta inte bara ’något annat’ utan ’något annat och från vissa syn­punkter bättre’. Ofta handlar det om miljömässiga plus­värden, t.ex. i alternativ produktion. Alternativa energikällor kan vara vind­kraft och sol­energi men knappast kol eller nya typer av kärn­kraft – fast­än det rent språkligt vore möjligt.  Jämför stilruta för avart som ger exempel på en mot­satt betydelseövergång, från ’något annat’ till ’något annat och sämre’.